Carl och Karins hem i Sundborn

Karin har en gedigen konstutbildning i grunden med studier vid Slöjdskolan,
Konstakademin och även konststudier i Paris.
Påverkad sedan av Arts & Crafts-rörelsen formgav Karin möbler, textilier och
andra föremål till hemmet. Lilla Hyttnäs blev Karin och Carls gemensamma
allkonstverk och Karins textila gärningar bidrog till att ge deras hem sin särpräglade
karaktär. Hemmet blev sedan berömt genoms Carls målningar.

 

”Vill man se ett hem, vilket med enkla medel nått det hemtrevligaste

och mest personliga intryck, då bör man helst besöka Carl Larssons hem

uppe i Sundborn i Dalarne”

Ellen Key

 

Karins mest produktiva textila period är åren mellan 1900 och 1910.
Det som är särskilt framträdande i Karins textilier är det djärva, färgstarka och abstrakta samt det enkla.
Tofsar, hjärtan och abstrakta former var hennes signum och hennes devis var ”låt handen synas”.

 

När Carl går bort 1919 är vävning fortfarande en stor och viktig del av Karins liv, men hon väver här
mest ur ett nyttoperspektiv. Den 28 november 1920 skrev hon i sin dagbok:

”… Jag väver för närvarande trasmattor med inslag av många minnen.
Här, röda, strimmor av småflickornas röda kappor som jag sytt och i vilka far ofta målade dem.
De vita trasorna voro en gång bebeklänningar. En blåprickig remsa är från klädningen i vilken
jag stod modell med barnen springande nakna mellan stammarna på Bullerholmen
…”

 

Karins textilier

(klicka på rubrikerna för att visa bild)

De fyra elementen

Ovanför den väggfasta soffan i matsalen hänger De fyra elementen, med livets träd som växer upp i mitten av
gobelängen. Karin vävde den i en gobelängvävstol som hon fick av Handarbetets vänner.
De fyra elementen var en gåva till Carls 50-årsdag 1903 och det tog Karin flera år att väva.
Under jugendperioden är de dekorativa solrosorna populära motiv och i soffan ligger
Karins solroskudde med solrosen beskuren på ett originellt sätt.

 

Kärlekens ros

I dörröppningen mellan Karin och Carls sovrum under den bård av blommor som Carl målade till
Karindagen 1894, hänger Karins kärleksförklaring till Carl, Kärlekens Ros. Detta textila konstverk blev
klart 1909 och det tog henne flera år att färdigställa. Den är vävd i ull med gobelängteknik och knutet med
fiskegarn av en egenkomponerad makraméteknik. I konstverket ser man band annat symbolerna, ormen och
hjärtat, där kärleken övervinner allt i form av Kärlekens Ros.

 

Läsrumsduken

I läsrummet finns Karins läsrumsduk med ett abstrakt trollsländeliknande fantasidjur.
Bården är en gobeläng monterat på vadmal och i duken finns ett invävt päron som är en av­bild av
ett päron som ett av barnen hade med sig in till mor Karin som arbetade med gobelängen.
Duken blev en julklapp till Carl 1908, tre år efter att hon påbörjat den.

 

Kaprifolkudden

En dag hittades en skatt på Lilla Hyttnäs. När husmor Birgitta skulle ta av det broderade kuddvaret upptäckte
hon ett annat broderat kuddvar under Pottkudden, en kudde som ligger på Pottstolen i Gammelrummet.
Hon fann en yllekudde med en vackert broderad kaprifol i rött och rosa med en guldgul krans som dolde sig under Pottkudden.
Kaprifolerna hade legat där i alla år utan att någon hade en aning om det.
Kaprifolkudden kan man se på Carls målning Ateljén, ena hälften från 1894 som ingår i boken Ett hem publicerad 1899.

 

Pegasus

Gobelängen Pegasus, den bevingade hästen, från 1910 var ett gemensamt konstverk av Carl och Karin.
Motivet tecknades av Carl och vävdes sedan av Karin.
Den sitter i dörren i ateljén som leder upp till två sovrum kallade Övre och Nedre Duvslaget.
Pegasos från den greksika mytologin är en häst som användes av Bellerofon när denne besegrade monstret Chimaira.
Guden Zeus blixtar bars även av Pegasos. Av Pegasos har på svenska bildats ordet pegas och den springande pegasen
är en symbol för skaldekonsten, den konst som syftar att med språket som medel skapa verk av estetiskt syfte och värde.

 

Heraldisk fågel

På verkstadens västra fasad finns en utsmyckning i form av en Heraldisk fågel.