Kimono Yoshiko Miyata Kimono

Petra Holmberg är till vardags intendent för Japan på Världskulturmuseerna, fil kand i östasiatisk konstvetenskap inom ramen för kulturvetarlinjen med kandidat- och magisteruppsatser om japansk textil.

Kimonon (”sak att ha på sig, kläder”) som plaggkonstruktion har rötter i Kina ett par hundra år efter Kristi födelse och är känd som det japanska nationalplagget. Kan den fortfarande ha en relevans, hur används den idag?

Under Heian-perioden (794-1185) använde kejsarhovet och dess krets kimonon som ett underplagg under många lager av sidenplagg medan den kroppsarbetande befolkningen bar kimonoliknande plagg i linneliknade material som de kunde jobba i. Kimonon blev senare ett plagg för ”alla” och det viktigaste plagget i vad som kan kallas ett modesystem från och med 1600-talet (Edo-periodens början). Tokyo var på 1700-talet lika stort som motsvarigheter i väst (London och Paris), en miljon människor behövde klä sig varje dag. Trendsättarna då var personer ur vad som kallas ”den flytande världen”: geishor, kurtisaner och kabuki-skådespelare. Dessa olika grupper var ofta idoler bland medelklass- och samurajkvinnor. Från och med sent 1800-tal influerades flera västerländska modeskapare av kimonons enkla, draperade form, t ex Paul Poiret och Mario Fortuny. Även japanska samtida modeskapare har inspirerats av sitt textila kulturarv.

Även om själva mönsterkonstruktionen har varierat något över seklen är det ytans dekor, valet av tyg och hur kimonon bärs som har varit i fokus. Precis som andra plagg kan kimonon uttrycka social status, smak och yrkesroll, men också tidens trender. Att bära kimonon på ett fulländat sätt är en konst som kräver stor kunskap. Kimonon har särskilt sedan Japan bröt sin isolering 1868 påverkats av västerländskt mode och befinner sig nu i en dynamisk fas och i ett sammanhang där även icke-japaner bär kimono.

Sedan andra världskriget använder majoriteten av alla japaner sällan kimonon mer än som ett högtidsplagg. Det finns dock sedan cirka 15 år tecken på en återkomst och förnyelse för plagget bland yngre japaner, som ibland bär den på ett nytt sätt. Samtidigt fortsätter ett antal textilhantverkare att tillverka kimonon på ett hantverksmässigt sätt.

Denna föreläsning reflekterar över hur ett plagg med lång historia kan leva vidare och sätter plagget i ett samtida sammanhang med start i Edo-perioden (1615-1868) och med globala utblickar genom många inspirerande bilder.

17 maj kl. 18.00
Kimonon – levande modeplagg eller död kvarleva?
Petra Holmberg
Intendent på Östasiatiska museet

Pris: 100 kr

 

För bokning av evenemang:

Boka direkt här

Ring eller mejla Carl Larsson-gården 023-600 53 för att boka dina evenemang.

info@carllarsson.se

Välkommen!

Tillbaka till programmet